Jag är verkligen ingen Robin när det kommer till att packa men det är så lätt att bli nostalgisk då man går igenom alla skrymslen och vrår där bortglömda minnen ligger gömda. Plötsligt stöter man på ett ihopvikt pappersark från hösten i PDP på vilket, med små bläckblå bokstäver, följande står nedkluddat:
Att försöka skydda sig och förebygga olyckor här i livet är som att försöka plocka upp skärvorna innan någon ens har kastat vasen i golvet. En dag kommer ditt vardagsrumsgolv lika fullt vara täckt av desperationens blomjord
Jo, jag tror bestämt att det är sant det som de sagt; Per var aldrig riktigt som de andra barnen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar