Kan man förkyla en förkylning?

När vi i min barndom skulle ut och åka på familjesemester med bilen var det ett kassettband som rullade fler varv än alla andra tillsammans, detta var Trolles Trafikskola, det gula och det blåa bandet för att vara precis. I en utav sagorna som berättas av Onkel Mickwald, ideligt rättat av Rasmus, lyder sensmoralen att man inte kan förtrolla ett troll eftersom de redan är så trolliga man kan bli.

I mitten av veckan kände jag begynnelsen av en förkylning och efter ett imponerande crescendo under torsdagen nådde den sin absoluta kulmen på fredagen. Vanligtvis brukar man, eller åtminstone jag, vid förkylning sova länge, stanna inne i stugvärmen, ligga på soffan och göra sitt yttersta för att inte göra någonting. Det är som sagt vad man vanligtvis gör, den här gången valde jag att tackla min förkylning på ett lite annorlunda sätt.

Jag gick upp redan vid halvsju tiden för att göra mig i ordning för dagens strapatser. På agendan stod bestigning av Storvigeln, ett fjäll beläget på den norska sidan av svensk-norska gränsen, vilket således kräver att man först, per skidor, tar sig fram till och över nyss nämnda gräns. Dessvärre var vädret långt ifrån optimalt för alla sorters utomhuslig aktivitet. Kraftig motvind, bitande kyla och ett ymnigt snöfall färgade hela omgivningen vit. Jättevit. Mjölkvit. A4-pappers-vit.

Något seriöst toppförsök blev det aldrig, vi vände på en sjö strax innan gränsen, men det sprack upp något på hemvägen så turen och därmed veckan avslutades i sol.

Det jag vill komma fram till är att det bästa kanske inte alltid är att lägga sig snörvlande i fosterställning och tycka synd om sig själv så fort man börjar känna sig lite snuvig utan istället utmana viruset och ge sig ut i kylan, helt enkelt försöka förkyla förkylningen. Om det faktiskt fungerade eller ej låter jag vara osagt, jag var långt ifrån purfrisk idag, men samtidigt var jag definitivt inte sämre heller, och troll och förkylningar är trots allt väldigt olika.