Klockan är fem i åtta och jag är redan i skolan, och har dessutom varit så i en tio minuter. Kemin börjar inte förrens om en halvtimme och med anledning av detta beslutade jag mig för att avnjuta min medhavda vörtmacka i KGCP-rummet eftersom det är den enda tillgängliga datorn med internet uppkoppling så här dags. Anledningen till min närvaro i skolan i denna arla morgonstund är ett uttryck för mycket jag hatar att åka buss. Jag åker hellre med ett tåg som kommer fram tjugofem minuter tidigare BARA JAG SLIPPER ÅKA BUSS! Men det var oroväckande när att jag missade tåget. Pappa väckte mig kvart över sex eftersom vi skulle åka till tåget en timme senare. Fyrtio minuter senare kom pappa upp igen och frågade om jag hade somnat om, jag mummlade någonting om vad är klockan? Tjugo minuter kändes som en verklig utmaning och jag övervägde själv möjligheten att ta bussen som skulle ge mig tio extra minuter, men ICKE. Jag kämpade som ett djur för att slippa det nesliga ödet länsbuss och jag kom undan med blotta förskräckelsen.
Det var min morgon det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar