Känd profil talar ut: Jag överlevde en hel dag utan min mobiltelefon

Idag glömde jag min mobil hemma vilket snabbt blev ett sätt att ta tempen på vår samtid. Det var långt i från första gången jag glömt den hemma, men definitivt den gång då det fått mest långtgående konsekvenser. Som då jag var tvungen att låna Heléns mobil för att ringa till min mamma så att hon kunde ge mig numret till Linnea så att jag skulle kunna sms'a henne och fråga om Martins nummer för att i sin tur kunna sms'a honom att han inte behövde köpa kostym. Och som när pappa var försenad på jobbet och inte kunde möta mig klockan fem som bestämt utan var var tvungen att ringa till mamma efter det att Linnea svarat på min telefon här hemma och mamma i sin tur ringt till Helén och frågat om hon var i skolan, vilket hon inte var, varpå mor bett Helén ringa till de som potentiellt var i skolan, i ett desperat försök att nå mig, vilket ledde till samtal till både Isabell och Ann, vilka båda reda hade gått, men tipsade om att Maria troligtvis fortfarande var kvar. Men vid den tiden hade jag och Maria redan sagt hej då till varandra och jag stod väntandes bredvid skolan, dock uppmanar mamma Helén till att ringa Maria ytterligare en gång för att fråga om hon möjligen kan leta upp mig med budskapet om att jag ska kontakta mamma. När Helén ringer en andra gång till Maria har även Isabell hunnit ringa och Maria påtar sig uppdraget att finna mig. Och som den gamla scout jag är så hade jag, när jag kommit vilse, stannat där jag var och det var med glädje som jag hörde Maria ropa mitt namn närmare kvart över fem och hon lånade mig hennes mobil så jag slutligen kunde ringa till mor och få reda på att far var sen, som om jag nu inte insett det själv efter en kvart, hur som helst löste sig allt. Slutet gott, allting gott, som det heter i de gamla sagorna.