Inspirerad av Olle's drömbeskriving kommer här en kort resumé av den senaste nattens dröm.
"Jag är i skolan, fast min gamla skola, i Kil, trots det så har vi har svenska med Ulla, plötsligt kommer min syster in genom dörren i ett följe om fyra personer som börjar sälja bakverk, mitt under lektions tid, jag ber Anna att hon ska skjutsa mig hem, vilket hon också går med på men istället för att ta volvon så åker vi i ett litet lågt gående fordon gjort av granris. Väl hemma åker Anna därifrån, men jag går ner i källaren där jag möter mamma och Lasse, vår granne tillika krukmakare. På golvet står en kasse med bullar, och jag tänker, att det vore gott. Men det var tydligen sådana bullar som min syster skulle sälja, så om jag skulle ta av dem skulle jag vara tvungen att betala. Hur som helst går de andra ifrån kassen och jag kan ändå plocka med mig en påse utan att någon ser, trots att Lasse så när kom på mig då han vände sig om. Men jag måste tillbaka till skolan och går ut till granrisbilen, men när jag försöker vrida om en gren tillika nyckel så går den av och bilen är kaputt. Bestämmer mig för att ta V70 istället, körkortslös som jag är, lite orolig kände jag mig men det är ändå så lite chans att bli stoppad av polisen i vilket fall. Just som jag ska till och starta min bil kommer en pick-up från något elektronikföretag nedrullandes för infarten. Det var visst Linnea som beställt en ny mobil på internet. Efter som de blockerade min flyktväg och klockan börjar bli knapp inser jag att jag återigen måste byta fordon och väljer den här gången ett än mer suspekt än granrisbilen, nämligen en hederlig gunga. Man startar den genom att gunga fram och tillbaka tre gången och sedan lägga i ettans växel. Problemet var bara att den var väldigt svårstartad. Och saken blev inte bättre utav att Maria, Michelles mamma, kom och skulle gunga på mig bäst jag koncentrerade mig på att få i rätt växel."
Jag tror att jag kom försent, men jag är inte säker...
fredag, januari 25, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar