Jag sitter här och darrar; händer, fötter, ben och armar, ja, praktiskt taget hela min arma kropp darrar. Förvisso är det ganska kallt här inne, men det brukar det vara, det är jag van vid, det måste vara någonting annat som framkallar darret. Och förvisso har jag druckit stora mängder kaffe under eftermiddagen, men jag brukar inte bli darrig av det, hur mycket jag än dricker.
Det här känns snarare som nervositetsdarrighet, som om hela min kropp vore på helspänn inför något som snart kommer att hända, mina ögon har svårt att fokusera, det är ett illavarslande pirr i magen och mitt hjärta pumpar med allt högre frenesi, ett tämligen obehagligt tillstånd att befinna sig i helt enkelt. Det underliga är att det inte finns någonting som jag borde vara nervös inför, inte det minsta, och ändå darrar jag.
Och jag känner att det här inlägget blev sissådär, jag lyckas inte riktigt finna orden för hur jag verkligen känner, jag har tappat förmågan att formulera meningar som beskriver det hela. Förvisso, (hur ofta använder man det ordet tre gånger i samma inlägg?), hänger det kanske ihop med att mina händer hoppar upp och ner lite som de vill då jag försöker skriva, sällan har jag använt backstegstangenten oftare.
Äsch, jag ger upp nu, orkar inte komma på något vettigt sätt att avsluta det hela, en enkel punkt får duga.
torsdag, oktober 23, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"hur ofta använder man det ordet tre gånger i samma inlägg?" va? :)
Jag använde ordet "förvisso" tre gånger i det här inlägget, det var det jag syftade på.
Skicka en kommentar